fjärilvingar

Ja, mina kära vänner. Då var jag äntligen här.
Från snökaos till paradis...

Vi kan ju börja med att vi aldrig trodde att vi skulle komma ner.
Detta p.g.a snökaoset som började lagom när vi skulle åka.
Men vi tog ett tidigare tåg på morgonen och turen var på vår sida
så med bara lite försening nådde vi Kastrup. Då kunde vi äntligen pusta ut.
14 timmar senare så var vi äntligen framme i Bangkok, overkligt men sant...
Där möttes vi av tidsskillnader, tryckande värme, högt tempo och påflögna thailändare.
Vi tog en taxi mitt i morgontrafiken som tog oss till hotellet.

Väl på hotellet tog vi oss en tupplur, eller snarare sov i två timmar :)
Värmen och tidsskillnaden tar ut sitt. Vi är 6h före här nere...
Efter tuppluren så tog vi en taxi till det stora och då menar jag STORA köpcentrat MBK.
Fyra stora våningar smockade med småaffärer eller småstond.
Billigt, billigt så mycke shopping blev de. Jag är helnöjd, de här passar mig.
Vi fick även införskaffa en ny resväska :) För att komma ufrån Bangkok med vår nya packning :)
En rosa resväska blev de :)

Efter shoppingen blev de hotellet och en dusch, så skönt efter resan och allt.
Sen begav vi oss ut för att känna pulsen i Bangkok på kvällen.
Vi gick till den stora och berömda gatan Kaonsan Road. Lite kvällsshopping med :)

Vill bara sända en extra tanke till min underbara bea.
Tänker på dig lite extra för heineken finns överallt. Så en sån fick de bli igårkväll :)
Här finns allt du kan tänka dig, souvenirer, kläder och öl såklart. Allt du bara kan tänka dig.
Saknar dig,ses när vi kommer hem.

Efter en lång dag så kom vi tillbaka till hotellet efter nattmarknad och vars en kall öl.
Vi skulle upp i tid för att äta hotellfrukost och checka ut.
09.45 vaknade vi och insåg att frukosten var missad och det var hög tid att checka ut.
Vilken miss, sova över hotellfrukosten... Men men nu är vi utvilade.

Vi bestämde oss för att ta en utflyktsdag i Bangkok till fots.
Här finns tuk-tuk, livsfarligt om ni frågar mig.
Aldrig livet sa jag bara, kör som idioter och sitter helt öppet, NEJ...

Vår standar fras är "no thank you" den används nästan hela tiden, lite tjatiga är dom allt.

Åter till dagens utflykter till fots.
Vi började gå och fick lite förklaringar om var på kartan vi var och vi insåg att de funkar inte. Men jag envisades med att vi gör detta till fots. Efter att ha pratat med en trevlig gubbe så satt vi där i en tuk-tuk.
Jag var livrädd och satt mer eller mindre krampaktigt. Men de gick bra och en gång räcker.
Nu kan jag iallafall säga att jag gjort de.
Vi besökte lite olika buddor och tempel. Avslutade eftermiddagen med lite shopping innan vi åkte taxi till Hua Hin där vi skulle vara resten av resan.
En ca.3 h lång taxiresa var vi äntligen framme och skulle hyra en bil.
Men det blev traggigt och jag beslöt att vi tar taxi till huset, så blev de.
Uch vad jag inte tycker om påflugna thailänder, inget för mig...

Väl framme vid huset var jag nöjd.
Jag hade nu börjat vänja mig vid befolkningen. Nu kom nästa jobbiga vana att lära, djuren.
Framför allt ödlorna. Japp,dom finns över allt, precis överallt.
Dom är små, rätt söta, men... Snabba och för ett jäkla liv.
Jag ska försöka bli kompis med dom.
Vi har ikväll varit nere på områdets restaurang och ätit kyckling och ris och druckit öl.
Jag hade precis vant mig vid dom där små ödlorna och tänkte att deras existens är bara acceptera.
Då kommer en ödla på väggen som är ja, 30cm. Har bild på den. Söt, men lite stor för min smak. Håll dig på avstånd säger jag.

Nu sitter jag i en stol vid poolen med vindruvor bredvid mig.
Kl. är snart 22 och det är dax att bege sig in. Erik har gått o lagt sig, iallafall gått in.
Här är fortfarande ca.25 grader och alla djuren låter runt omkring.

Hoppas allt är bra hemma. Jag njuter för fullt :)
Saknar er!